en sista bild här
I gråskala såklart.
This is a tumblelog, kinda like a blog but with short-form, mixed-media posts with stuff I like. Scroll down a bit to start reading, or a bit more to read more about me.
I gråskala såklart.
Då Posterus app är fullständigt värdelös postade den endast det inledande citatet. Tar det en gång till det sista jag skriver på den här bloggen:
“Jag känner mig allt mer ointresserad av åsikter. Jag kan känna att jag nästan inte har några. Kanske några per år.”
Martin Luuk
Ovanstående citat är en av de få saker som funnits kvar på min Facebook sida sedan den startades och det känns till skillnad från allt annat från de åren mer aktuellt än någonsin. Förra året öppnade en läkare mitt huvud och tog bort den lilla del av hjärnan som producerar åsikter, sedan dess är jag kliniskt befriad från denna last. Det behövdes inte fler med åsikter, världen var full av psykiskt sjuka nyliberaler, namnlösa människor som turnerar mellan tv soffor, verklighetsfrånvända marxister och bloggare. Det sista vi behövde var ännu en man som tyckte saker han tagit från andra. Den kollektiva hjärnan demaskerade mig och avslöjade att inga åsikter är mina egna, ett faktum jag väljer att kapitulera inför. Väljer istället den trygga tillvaron utan tankar och åsikter och accepterar min plats i näringskedjan. I speglen vinkar en man iklädd den medeltida narrens randiga tröja åt mig, han är symbolen för tåget som gick.